Tagga processen…

Ikväll var jag på Edcamp Stockholm som anordnades av Magnus blixt och Pernilla Lundgren. Det är en ”knytkonferens” för lärare där man samlas för att byta tankar och erfarenheter om ett visst ämne. Idag var det bedömning i fokus och vi deltagare fick skriva upp rubriker för samtal vi ville hålla vid något av de sex borden där samtal fördes.

Jag initierade ett samtal kring rubriken ”Tagga processen” och efteråt var det några som undrade på Twitter vad jag talat om. Här kommer en redogörelse av mina tankar och jag vill passa på att varna för viss ”pedagogisk jargon” i språket i just denna bloggpost.

”Tagga processen” handlar om att jag utifrån mötet med hundratals pedagoger i utvecklingsprogram jag lett sett att underlag för betyg är en konserverande kraft som gör att många lärare genomför en undervisning som är annorlunda än vad man vill göra utifrån tanken om hur eleverna lär sig mest. Några saker jag har observerat:

  • Många lärare ser vikten av en processbaserad undervisning där eleverna skapar meningsfulla arbeten, texter etc.
  • De prioriterar ändå mer traditionell ”korvstoppning” för att de vill förbereda eleverna på den sortens traditionella prov som de känner att de behöver för att kännas sig trygga vid betygssättning.
  • Att träna elever i att göra kvalitetsbedömningar av olika arbeten är ett bra sätt att skapa lärande, exempelvis enligt John Hattie som pratar om vikten av att skolan skapar ”assessment capable learners”, alltså elever som kan bedöma kvaliteter i skolarbeten.

Utifrån detta tänker jag att vi borde kunna ta elever till hjälp att tagga, dvs märka upp och referera till, sina arbeten med förmågor, kunskapskrav etc så att läraren får hjälp att utifrån den önskvärda processbaserade undervisning får det önskvärda underlaget för bedömning som man genom sin vanliga praktik inte brukar få. Samtidigt tränas eleverna i att se kvaliteter i sitt eget lärande, de bedriver ett entreprenöriellt lärande och utvecklar metakognitiv förmåga med läroplanens ord.

Jag vet inte exakt hur det ska gå till men jag tror det finns mycket att vinna på denna utveckling. Jag nämnde också att jag inspirerats av David Weinberger och hans bok / föreläsning ”Everything is miscallaneous” som jag bloggat om tidigare som handlar om hur vi kan sortera och skapa ordning i efterhand i den digitala världen samt om att länkar och relationer tillför värde i digitalt material. Han skriver för mig på ett tilltalande sätt om hur vi kan skapa en ny form av ordning som byggs på en digital (dis)order, en annan form av ordning än den vi känner igen i den fysiska världen. Jag tror det finns en pusselbit här för bra lärande och dokumentation.

Kring detta kretsade vårt samtal ikväll.

Jag tar gärna samtalet vidare om detta vid ett annat tillfälle och det är ett av de områden där vi på Skapaskolan ska vara med och flytta svensk skola framåt.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *