Skapaskolan 2018 | Värdeskapande lärande på Skapaskolan
10612
post-template-default,single,single-post,postid-10612,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-3.3,wpb-js-composer js-comp-ver-4.12,vc_responsive

Värdeskapande lärande på Skapaskolan

Denna bloggpost handlar om mål 2 i vår verksamhetsplan för året: Värdeskapande lärande – ett gemensamt arbetssätt för planering, undervisning och bedömning på Skapaskolan.

Det finns två viktiga delar som vi vill belysa kring vår process för värdeskapande lärande.

Värdeskapandet och dess syfte
Den första är den värdeskapande komponenten. Den bygger på ett forskningsprojekt vid Chalmers där man visat att när elevernas arbeten också bidrar med något till någon utomstående förutom eleven och läraren, så ökas elevens motivation drastiskt och motivation är en förutsättning för effektivt lärande. Traditionellt har tex fritidshem och slöjd varit duktiga på detta. Samtidigt som man lär sig hur man designar, täljer och tänker fram en viss form gör man en smörkniv i julklapp till mormor. Gåvan till mormor ökar elevens upplevda värde av täljandet, ökar motivationen och engagemanget och leder till ett större lärande.

Andra ämnen har historiskt inte varit så duktiga på detta utan skolan har allt för ofta varit ”på låtsas”. Nu finns emellertid nya möjligheter för andra ämnen att göra även dessa värdeskapande. Ett färskt exempel är Skapaskolans fyror som publicerat insändare i lokaltidningen.

Vetskapen om att ens insändare kanske kommer att publiceras i tidningen och då kommer att kunna påverka opinionen i en fråga som är viktig för den enskilda eleven förändrar inställning, prestation och lärande i hela arbetsprocessen för dessa elever. Skolgången blir en meningsfull träning och stegvis utveckling mot en viktig möjlighet att påverka världen i rätt riktning, istället för ett låtsasspel om hur man är duktig i lärarens ögon. Ur ett hjärnperspektiv är det en helt annan sak och det värdeskapande lärandet där eleven ser en större nytta leder till mer lärande.

Fler exempel är vårt nuvarande tema där vi arbetar med att stödja skolor i Uganda med nya böcker genom ett samarbete med Books to Uganda. Ett annat exempel är treorna som arbetat med olika yrkens utveckling och sedan redovisade detta för fyrorna:

Andra exempel är femmorna som delat med sig av tips om hur vi kan göra världen hållbar, en elev som fördjupat sig i diktande. Värdeskapandet i lärandet kan vi alltså också åstadkomma internt på skolan, exempelvis genom faddergrupper där äldre elever göra saker för andra elever, där elever är med och utformar vår nya skolgård etc.

Framgångsrik undervisning
Den andra bakgrunden av nyttan med vår process för värdeskapande lärande är själva processens steg. Den kommer från vår egen beprövade erfarenhet och från ett arbete i Sollentuna där man visade sig nå strålande resultat genom att arbete med en modell som heter STL (Skriva sig till lärande). Detta beskrivs i en forskningsstudie här. Inom STL har man lyft in ett antal pedagoiskt framgångsrika saker i en process för att säkerställa att de kommer med i arbetet.

Stegen i vår process nedan är starkt inspirerad av STL men mer generella för att kunna gälla för alla ämnen och alla åldrar:

Kommentarer om några steg i processen:

Inspiration. Vi vill inspirera eleverna när ett nytt tema inleds. I exemplet med hållbar utveckling så blev lärarna rymdvarelserna Urg och Zurg som ville veta mer om hur vi människor såg på jorden och hållbarhet.

Modella elevuppgifter. Detta handlar om att visa eleverna vad de ska uppnå. Att föra samtal om vad som är kvalitet och vad eleverna ska uppnå och tillsammans bedöma tidigare arbetet har visat sig vara något av den mest verkningsfulla undervisning man kan göra. Därför visar vi alltid exempel för eleverna och vi samtalar om dessa tillsammans med eleverna.

Kollaborativa arbetsuppgifter. Här handlar det om att elever samverkar kring uppgifter och innehåll för att lära med och av varandra och för att bidra till varandras motivation. Vi ser strålande resultat av detta i våra yngre åldrar där vi arbetar med olika kollaborativa upplägg:

”Vi använder ofta olika former av samarbetsövningar i vår undervisning då eleverna får möjlighet att vara aktiva, lära av varandra och kommunicera. Vi kallar övningarna för strukturer. Idag provade vi strukturen Mina ord-dina ord när vi introducerade arbetsområdet Yrken förr och nu. Här visar vi hur det gick.”

Framåtsyftande bedömning. Vi vet idag att bedömning som elever får arbeta vidare med i kontrast till att få en bedömning av ett arbete när det redan är avslutat är mycket bättre. Ett sätt som vi gör det på att att lärarna återkommande lämnar muntlig feedback som spelas in i verktyget showbie till våra yngre elever. På så sätt går återkopplingen snabbare och lärarna hinner ge flera återkopplingar under ett arbetsmoment så att eleverna kan nyttja återkopplingen för fortsatt lärande.

Reflektion för pedagoger. Som andra verksamheter vet vi att det är viktigt att vi hela tiden lär oss och blir bättre. Därför avslutas varje tema med att pedagoger summerar vad som gått bra, vad som gått mindre bra och hur vi ska böra bättre till nästa tema.

På temat reflektion för pedagoger som kan vi också meddela att ni just nu i lärargruppen arbetar med kursen ”The Science of Learning – What Every Teacher Should Know” som baseras på hjärn- och kognitionsforskning och handlar om hur undervisningen kan utvecklas baserat på hjärnforskning.

 

Det blir väldigt spännande och bra samtal alla lärare emellan och denna forskning ger verkligen stöd åt vårt arbetssätt med kollaborativa uppgifter och värdeskapande lärande. Mer om det i en annan bloggpost.

 

 

Inga kommentarer

Skriv en kommentar